söndag 28 februari 2016

Digitala nationella prov i UR:s Lärlabbet

I veckan deltog jag som panelmedlem i Lärlabbet tillsammans med Maria Grudeborn, högstadielärare från Göteborg, och Håkan Fleischer, doktor i pedagogik. Lärlabbet är en programserie från UR, med och för lärare, och är tänkt att vara en plattform för diskussioner om pedagogik och didaktik. Temat för avsnittet som vi deltog i var Digital pedagogik och samtalen rörde sig runt frågan om hur vi tar tillvara och utnyttjar de digitala verktygens möjligheter i skolan.

Digitala nationella prov
En av frågorna som vi diskuterade, och som jag har gått och funderat mycket på resten av veckan, var digitaliseringen av de nationella proven. Vi fick titta på ett inslag från Danmark där man kommit långt i detta arbete och argument som lyftes fram var att en digitalisering av proven gjorde att de kunde anpassas individuellt efter elevens nivå och användas som ett formativt underlag för undervisningen. Även om jag kan tilltalas av dessa argument undrar jag om vi ska lägga så mycket fokus och resurser på denna fråga.

Undervisning och bedömning utifrån förmågor
Det främsta skälet till att jag är tveksam till en digitalisering av de nationella proven har inte med digitaliseringen i sig att göra, utan kunskapskravens formuleringar och relationen mellan undervisning och bedömning. Även om det har gått fem år sedan vi fick de nya läroplanerna är vi fortfarande i implementeringsfasen och det finns fortfarande många frågetecken kring bedömning enligt de nya kunskapskraven som vi inte har rätat ut än. I ämnet matematik på gymnasiet har vi sju olika förmågor som undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla och dessa är sedan utgångspunkten i lärarens bedömning och betygsättning.

Illustration: Erik Blomberg

Förmågor i de nationella proven
Redan i dag finns det ett digitalt stöd vid bedömningen av de nationella proven i matematik för gymnasiet. Eleverna får proven i pappersformat och skriver sina lösningar på lösblad, men uppgifterna är taggade efter förmågor och när läraren rättar elevens prov fyller hen samtidigt manuellt i resultatet på varje uppgift i ett Excelark som följer med de nationella proven. Bilden nedan visar en autentisk sammanställning av en elevs "förmågeprofil" på det nationella provet i matematik 2c som genererats i ett ark av detta slag.

Förmågeprofil matematik 2c

En digitalisering av det nationella provet i matematik skulle kunna innebära att eleverna både får provet i ett digitalt format och redovisar sina lösningar i ett formulär som automatiskt genererar en förmågeprofil. Utan att gå in på svårigheterna med att att avgöra vilka förmågor en elev visar när hen löser en specifik uppgift så är det utan tvekan så att en förmågeprofil som den ovan är ett intressant och användbart underlag vid formativ bedömning. Just den här sammanställningen visade att eleven behövde utveckla sina resonemangs- och kommunikationsförmågor, vilket blir tydligt både för läraren och eleven.

Hur gör jag det?
Även om det nationella provet endast är ett bedömningsstöd skulle en profil liknande den ovan resultera i betyget F, eftersom inte alla kunskapskrav på E-nivån är uppfyllda. I god tid innan betygsättningen har då eleven rätt att få veta vad som saknas för att kunna fylla i eventuella brister. Men om en elev får veta att den matematiska resonemangsförmågan måste utvecklas för att nå ett specifikt betyg blir den självklara motfrågan: "Hur gör jag det?". Och svaret på den frågan kommer inget digitaliserat nationellt prov att ge - det står att finna i undervisningen.

Myntet har två sidor
Min poäng är att om vi ska bedöma eleverna utifrån förmågor måste vi vara säkra på att vi undervisar på ett sätt så att eleverna utvecklar dessa förmågor, vilket gör att frågan om digitala nationella prov endast är ena sidan av myntet. Undervisningen, med eller utan digitala inslag, är den andra och om vi lägger allt fokus på ett digitalt bedömningsstöd kan vi möjligen få ett statistiskt underlag som visar vad eleverna inte kan, men vi har inte kommit närmare svaret på frågan hur vi ska undervisa så att eleverna har en rättvis chans att veta hur målet ser ut och hur de ska nå dit. Så för att sammanfatta det hela menar jag att digitala nationella prov visserligen är en del av skolans utveckling, men vi har ett än större arbete framför oss när det gäller att utveckla undervisningen i enlighet med läroplanens intentioner.