tisdag 27 december 2011

Formativ bedömning av en laborationsrapport

Tidigare har jag låtit eleverna skriva någon form av redogörelse efter i stort sett varje laborationstillfälle. Dessa rapporter har varit av mycket skiftande kvalitet och det har varit svårt att få eleverna att skriva riktigt bra rapporter. Därför bestämde jag mig i höstas för att jobba mer formativt med detta moment i fysiken.

Gröna Lund
I september 2011 deltog 3 av mina klasser från naturprogrammet i Fysik på GRÖNA LUND. Detta är en fysikdag som arrangeras i samarbete mellan Gröna Lund och Nationellt Resurscentrum för Fysik där syftet är att väcka intresse för och verklighetsförankra fysiken. Mina elever fick i uppgift att ta reda på vilken hastighet attraktionen fritt fall kommer upp i med hjälp av två olika oberoende metoder och sedan jämföra och värdera resultaten.

Planering
Innan besöket planerade eleverna hur de skulle gå till väga för att mäta och beräkna hastigheten. Till sin hjälp på Gröna Lund skulle de ha en linjal (1m) och ett stoppur. De fick även titta på den matris som jag skulle komma att använda för att bedöma deras arbete.


Bilden visar bedömningsmatrisen

Formativ bedömning

Innan eleverna började skriva sina rapporter gick vi igenom hur man behandlar mätdata och vad en laborationsrapport ska innehålla. Sedan bestämde vi ett datum när deras rapporter skulle vara inlämnade. Tanken var att eleverna skulle få feedback på ett första utkast och sedan få ca två veckor på sig att förbättra rapporterna. Det andra datumet var en deadline. Lämnade man inte in en förbättrad rapport innan detta datum gällde den första bedömningen. I och med detta blev min första bedömning rent formativ - den styrde hur eleverna sedan arbetade vidare med sina utkast.


Bilden visar ett utdrag ur en elevs första utkast

I stort sett alla elever tog chansen att jobba vidare med sina rapporter när de visste vad som behövde göras för att den skulle bli ännu bättre. Nu var det även uppenbart att tillgången till bedömningsmatrisen styrde det fortsatta arbetet.


Bilden visar samma avsnitt vid andra inlämningstillfället

De första utkasten som lämnades in liknade de rapporter som eleverna tidigare skrev i samband med laborationer. Även då brukade jag skriva kommentarer om hur de kunde förbättra sina redogörelser till nästa gång, men det var först när de fick chansen att jobba vidare med samma rapport som den förbättringen också skedde. De färdiga rapporterna var av en helt annan kvalitet än vad eleverna tidigare åstadkommit.

Personliga tankar
När jag läser det jag skrivit känns det så banalt på något sätt. Det är väl självklart att eleverna presterar på en högre nivå när de får feedback på och chans att förbättra det de gjort. Det gör att jag blir osäker och tänker att alla andra redan jobbar på det här sättet. Gör de det? Är det bara jag som har missat det här och nu levererar en riktigt hästspark genom en av skolans mest vidöppna dörrar? Hur det än är med den saken kan jag konstatera att jag har lärt mig något nytt genom att stanna upp och jobba vidare med elevernas resultat istället för att direkt bokföra dem och gå vidare med nya uppgifter.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar