Formativ bedömning av en laborationsrapport

Tidigare har jag låtit eleverna skriva någon form av redogörelse efter i stort sett varje laborationstillfälle. Dessa rapporter har varit av mycket skiftande kvalitet och det har varit svårt att få eleverna att skriva riktigt bra rapporter. Därför bestämde jag mig i höstas för att jobba mer formativt med detta moment i fysiken.

Gröna Lund
I september 2011 deltog 3 av mina klasser från naturprogrammet i Fysik på GRÖNA LUND. Detta är en fysikdag som arrangeras i samarbete mellan Gröna Lund och Nationellt Resurscentrum för Fysik där syftet är att väcka intresse för och verklighetsförankra fysiken. Mina elever fick i uppgift att ta reda på vilken hastighet attraktionen fritt fall kommer upp i med hjälp av två olika oberoende metoder och sedan jämföra och värdera resultaten.

Planering
Innan besöket planerade eleverna hur de skulle gå till väga för att mäta och beräkna hastigheten. Till sin hjälp på Gröna Lund skulle de ha en linjal (1m) och ett stoppur. De fick även titta på den matris som jag skulle komma att använda för att bedöma deras arbete.


Bilden visar bedömningsmatrisen

Formativ bedömning
Innan eleverna började skriva sina rapporter gick vi igenom hur man behandlar mätdata och vad en laborationsrapport ska innehålla. Sedan bestämde vi ett datum när deras rapporter skulle vara inlämnade. Tanken var att eleverna skulle få feedback på ett första utkast och sedan få ca två veckor på sig att förbättra rapporterna. Det andra datumet var en deadline. Lämnade man inte in en förbättrad rapport innan detta datum gällde den första bedömningen. I och med detta blev min första bedömning rent formativ - den styrde hur eleverna sedan arbetade vidare med sina utkast.


Bilden visar ett utdrag ur en elevs första utkast

I stort sett alla elever tog chansen att jobba vidare med sina rapporter när de visste vad som behövde göras för att den skulle bli ännu bättre. Nu var det även uppenbart att tillgången till bedömningsmatrisen styrde det fortsatta arbetet.


Bilden visar samma avsnitt vid andra inlämningstillfället

De första utkasten som lämnades in liknade de rapporter som eleverna tidigare skrev i samband med laborationer. Även då brukade jag skriva kommentarer om hur de kunde förbättra sina redogörelser till nästa gång, men det var först när de fick chansen att jobba vidare med samma rapport som den förbättringen också skedde. De färdiga rapporterna var av en helt annan kvalitet än vad eleverna tidigare åstadkommit.

Personliga tankar
När jag läser det jag skrivit känns det så banalt på något sätt. Det är väl självklart att eleverna presterar på en högre nivå när de får feedback på och chans att förbättra det de gjort. Det gör att jag blir osäker och tänker att alla andra redan jobbar på det här sättet. Gör de det? Är det bara jag som har missat det här och nu levererar en riktigt hästspark genom en av skolans mest vidöppna dörrar? Hur det än är med den saken kan jag konstatera att jag har lärt mig något nytt genom att stanna upp och jobba vidare med elevernas resultat istället för att direkt bokföra dem och gå vidare med nya uppgifter.

Youtube och formativ bedömning i fysik

Fysik - en massa formler
Många elever upplever att fysik bara handlar om en massa formler och räknande. På ett sätt kan man hålla med om det. Tittar man i en lärobok i fysik så är det lätt att uppfatta ämnet på just det sättet. Ett typiskt sätt att låta elever jobba med fysik är dessutom att de löser uppgifter av typen:

• En luftmassa med volymen 1200 m3, trycket 101,1 kPa och temperaturen 15 grader C rör sig vertikalt uppåt. Trycket sjunker till 80,0 kPa, och temperaturen sjunker till -3,0 grader C. Beräkna den nya volymen för luftmassan.

Uppgiften är hämtad från en av de mest använda läroböckerna i fysik på gymnasiet. Problemet med den här typen av uppgifter, förutom att de är tråkiga, är att de knappast hjälper eleverna att förstå innebörden av och sambanden mellan fysikens begrepp. Har man en formelsamling och den minsta känsla för algebra kan man lätt lösa problemet utan att ha en aning om vad man egentligen har beräknat. Det enda som blir intressant är om man får "rätt svar" i förhållande till lärobokens facit. Så även om det är viktigt att jobba med och lösa bokens uppgifter så är det i sig ingen garanti för att eleverna förstår vad de gör. Här erbjuder Youtube en aldrig sinande källa med filmer som kan vara ett intressant komplement.

Hur kommer det sig att tunnan imploderar?



Det är ett intressant problem ur flera aspekter. Till att börja med framkallar filmen i sig spontana frågor. Det första man undrar efter att ha sett filmen är varför tunnan knycklas ihop. Vidare får man ingen mer information än det man ser med egna ögon. Inga mätetal eller annat som kan ge ledtrådar till vilken formel som är lämplig att använda. Istället består problemet i att välja en ansats (energiprincipen, jämvikt, F=ma etc.) som man tror kan förklara skeendet. Just detta är något som elever behöver träna på. Många efterfrågar "siffror" för att kunna "räkna ut" vad som händer med tunnan och har då ingen aning om vad de ska göra när den informationen saknas. De har uppfattningen att formler är något man använder när man har siffror.

Formativ bedömning
En fördel med bokens räkneuppgifter är att de är lätta att bedöma. Eleven kan på ett snabbt sätt få återkoppling på om de har tänkt rätt genom att titta i bokens facit. Däremot är det svårt att använda sig av formativ bedömning när eleverna löser problem av bokens karaktär. Till detta fungerar dock Youtubeproblem alldeles utmärkt. Viktigt är då att visa för eleverna både vilka förmågor de ska utveckla och hur det kommer att bedömas när de förklarar vad som händer i filmen. Vill man nå ett högt betyg räcker det inte att säga att: "tunnan knycklas ihop för att trycket i tunnan sjunker när den stoppas i vattnet", även om det också stämmer. Vid bedömning av elevernas lösningar har jag använt mig av följande matris (klicka på bilden):


Bilden visar en matris för bedömning av problemlösning i fysik

Min erfarenhet är att så länge man är tydlig med bedömningen är eleverna villiga att prova nytt. Och förutom att matrisen visar bedömningskriterier så ger den mig en möjlighet att i detalj kunna peka på förbättringsområden. Till exempel är det inte alls så lätt att helt korrekt beskriva ett problem som man läst eller sett på film med en bild. Men detta i sig är en förmåga, att hoppa mellan olika representationsformer, som är viktig att öva på. Men det räcker inte med att ge eleverna en matris för att de ska veta hur de ska gå tillväga. Man måste också visa konkreta exempel på hur en lösning kan se ut.

Ett exempel på en "Excellent" lösning

Bilden visar en förklaring till Youtubefilmen ovan

Min bestämda uppfattning är att en elev inte kan prestera en lösning av det här slaget om hon inte vet vad hon gör. En räkneuppgift av bokens karaktär kan man däremot lösa utan att veta vad man gör - "trixa" lite med formler så trillar svaret ut. Matrisen erbjuder dessutom en struktur för hur man kan gå tillväga när man resonerar sig fram till en förklaring av ett fysikalsikt problem.