Vad händer om eleven inte tittar på filmen?

Flipped Classroom
Än så länge finns ingen svensk översättning till The Flipped Classroom men man kanske kan kalla det för det "omvända klassrummet". I stora drag kan man säga att i stället för att läraren har genomgångar i skolan, på lektionstid och där eleverna sedan får läxor att jobba med hemma, så spelar läraren in sina genomgångar på film och låter eleverna titta på dessa filmer hemma, i förväg. Poängen är att då finns både klasskompisar och läraren till hands.

Flipped Classroom

Men för mig handlar inte Flipped Classroom om att göra filmer. Även om de är en del av metoden så är de bara ett verktyg. Min strävan har hela tiden varit varit att få så stor utväxling som möjligt på lektionerna när det gäller elevernas lärande och då finns det helt enkelt inte plats för mina genomgångar. Istället handlar det om att eleverna ska äga lektionen och vara aktiva så mycket som möjligt. Samtidigt gör filmerna att jag ändå kan genomföra nödvändiga genomgångar.

Men om eleven inte tittar då?
Den första frågan som jag får när jag berättar om mitt arbete med Flipped Classroom är vad som händer om eleven kommer till lektionen och inte har tittat på filmen. Ett svar på den frågan är att då får de titta på filmen när lektionen börjar. Om eleverna har tekniken kan de ju faktiskt välja att titta då istället, vilket är helt okej för mig. En genomgång på film som är 10 minuter tar runt 30 minuter att göra i klassrummet - med samma innehåll! Samtidigt säger eleverna själva att det är stressande att se klasskompisarna sätta igång och jobba samtidigt som man själv sitter och tittar på film.

Eleven tittar på en genomgång

Ansvar
Nu har inte alla elever en iPad eller liknande och jag tycker inte heller att det är svaret på frågan. Istället handlar det om ansvar. Jag tänker att det jag gör med mina filmer är att jag skjuter över ansvar för det egna lärandet till eleven. Filmerna finns tillgängliga men till syvende och sist är det eleven själv som väljer om hen ska titta i förväg eller inte. Tidigare var det jag som tog en stor del av ansvaret för att eleverna tog del av teorin genom att jag höll genomgångar på lektionerna. Det var jag som bestämde både vad de skulle lyssna på och när de skulle göra det, alldeles oavsett om de ville, kunde eller orkade. Nu kan de välja när de ska titta på genomgången - hemma eller i skolan.

Förhandling
Man kan även betrakta det hela som en förhandlingsfråga. Antingen tittar man på en film hemma i 10 minuter och kan då hänga med på lektionen och få hjälp när man kör fast. Eller så tittar man på lektionen och gör jobbet hemma, men då ensam. Det här är något som eleverna är medvetna om och de inser att ett större ansvar läggs på dem. Men samtidigt gillar de friheten som det medför. Sedan finns det en grupp elever som faktiskt inte tittar på filmerna då de tycker att de är för lätta. För dem kan det räcka med att snabbspola genomgången och ändå greppa innehållet. Jag kan då inte låta bli att tänka att förut tvingades de lyssna på mina halvtimmeslånga genomgångar trots att de hade fattat efter en minut.

Empati, formativ bedömning och digitala responssystem

För 10 år sedan jobbade jag på Friends och reste runt på skolor över hela Sverige och föreläste om och diskuterade mobbning och annan kränkande behandling. Ett begrepp som vi då diskuterade livligt och som jag hade och fortfarande har med mig i alla möten är empati. För mig innebär empati, i den mån begreppet är öppet för egna tolkningar, att man försöker förstå hur den man möter känner och sedan anpassar sitt agerande efter den förståelsen. Min mormor sammanfattade det mycket bättre när hon sa att "alla är olika, glöm inte det Daniel".

Empati och formativ bedömning
När jag för ett par år sedan stötte på begreppet "formativ bedömning", slogs jag av hur mycket det liknar just empati. Jag har sett flera olika definitioner av formativ bedömning där några har landat (kanske snett) i att det handlar om bedömningsmatriser, så kallade Rurics. Men jag tänker att det snarare har att göra med en grundinställning vid mötet med eleverna. För mig handlar formativ bedömning, likt empati, om att skapa sig en förståelse av hur den undervisning man bedriver påverkar eleverna och sedan anpassa undervisningen efter den förståelsen. Däremot kan man naturligtvis ta hjälp av Rubrics för att skapa denna förståelse. Men då på det individuella planet. Hur man i stunden, i klassrummet, tar reda på hur en hel klass påverkas och förstår innehållet är betydligt knepigare. Här har jag tagit hjälp av ett digitalt responssystem från SMART, något du kan läsa mer om i LÄRA.

Digitalt responssystem och LÄRA
LÄRA Stockholm är en tidning som utbildningsförvaltningen ger ut för att öka kännedomen om stadens skolor och deras verksamheter. Tanken är även att inspirera och skapa lust till nytänkande för att ytterligare stärka kvaliteten. I det senaste numret finns en artikel om hur jag använder SMART's responssystem för att få en bild av hur eleverna uppfattar och förstår undervisningen. Klicka HÄR för att läsa artikeln (s.4-9).


Bilden kommer från artikeln i LÄRA

The Flipped Classroom - Så gör jag

Innan jul pratade jag mer till eleverna på lektionerna än vad jag pratade med dem. Nu är det precis tvärt om. Den senaste månaden känns det som att jag har pratat mer med eleverna än vad jag gjorde under hela hösten. Man kan säga att jag har gått från att vara i centrum, längst fram i klassrummet, till att nu finnas bland eleverna. Den förhoppning jag hade när jag "flippade" mitt klassrum - att eleverna i större utsträckning skulle vara aktiva på lektionerna - har utan tvekan infriats. Men jag återkommer till det och berättar först om hur jag rent praktiskt har gått till väga.

Så filmar jag
Tanken med The flipped classroom är att eleverna ska kunna ta del av lärarens teorigenomgångar innan lektionen så att de sedan kan använda och omsätta teorin i praktiken när läraren finns till hands. Så mitt första problem bestod i vilken typ av genomgångar jag skulle göra och hur de skulle filmas. Jag har tidigare provat att både filma mina genomgångar i klassrummet och att göra skärminspelningar med smartboard och tablet. Men med den förra metoden tycker jag att man distraheras när läraren syns i bild medan skärminspelningar har en tendens att bli opersonliga. Därför valde jag att filma med mobilkameran när jag skriver med penna på ett vanligt papper. Mobiltelefonen har jag hängt upp i en ställning från fysikinstitutionen:


Bilden visar hur jag hänger upp mobiltelefonen när jag spelar in.

Det gör att jag med mina händer kan visa små experiment och peka på flera detaljer samtidigt i det jag skriver. Med telefonens vanliga headset spelar jag sedan in mitt prat samtidigt som jag ritar och skriver.


Filmen visar en genomgång i matematik.

Att jag filmar på det här sättet gör att jag dessutom kan använda simuleringar för att illustrera olika fysikaliska fenomen. Då filmar jag helt enkelt på en dataskärm. Det skulle förstås också vara möjligt med skärminspelning, men nu kan jag peka på olika detaljer samtidigt som jag förklarar vad som visas. Ibland har jag lagt ett vanligt OH-papper på skärmen och ritat på simuleringarna med en OH-penna.


Filmen visar en genomgång i fysik.

Inspelningsteknisk ambitionsnivå
När det gäller den tekniska biten av inspelningarna är det lite trixit att få till en hygglig bildkvalitet. Men eftersom tid inte är något som jag har att strössla med sänkte jag snabbt ambitionsnivån och accepterade att bilden ibland flimrar och att ljuset är trist. För att ytterligare spara tid tar jag hela filmerna i en enda tagning. Det gör att jag ibland både säger fel och tappar tråden. Men jag har märkt att eleverna alltid upptäcker det och tror att jag gör det med flit för att de ska hålla koncentrationen uppe. Så kanske är det till och med bra att det inte är perfekt.

Så publicerar jag filmerna
När filmerna är klara skickar jag dem direkt till mitt Youtube-konto från mobiltelefonen. Det tar ett par minuter, sedan finns den aktuella genomgången tillgänglig som en Youtube-film. För att hjälpa eleverna med strukturen bäddar jag in filmerna i den ordning som jag vill att de ska titta på dem på min hemsida. Sedan har varje klass en egen länk där det står vad de förväntas göra innan varje lektion. Förutom att eleverna ska läsa i boken och titta på teorigenomgångar innan lektionen får de en eller flera grundläggande frågor som de ska försöka besvara. Det kan vara både skriftliga frågor eller frågor som presenteras i filmformat. Här är det eleverna själva som presenterar problemet:


Filmen visar två elever som presenterar ett problem i fysik.

Lektionerna
När eleverna sedan kommer till lektionen börjar vi med att titta på det problem som de skulle jobba med i förväg. Då ger jag dem först några minuter att visa varandra hur de har tänkt innan vi går igenom det tillsammans. Min tanke är att de som eventuellt inte har sett mina filmer då får en chans att sätta sig in i vad vi ska göra med hjälp av en bänkgranne, som förhoppningsvis vet vad det handlar om. Just detta är också det avgörande med The flipped classroom - hur får man eleverna att jobba i hemma i förväg? Men det intressanta är att de som inte har gjort det som förväntas av dem ändå får chansen att jobba med innehållet på lektionerna. De kan helt enkelt inte sitta passiva och lyssna på läraren med ett halv öra; på lektionerna är det eleverna som är aktiva. Samtidigt har en del av dessa elever ägnat lektionstid till att titta på mina genomgångar på sina telefoner eller en dator. Så för dem är det kanske ingen skillnad jämfört med när jag föreläste på lektionstid. Andra elever har tittat på genomgången igen för att repetera.


Bilden visar en elev som tittar på en genomgång på lektionen.

Vad är annorlunda?
Den stora skillnaden med The flipped classroom är att tidigare använde jag en stor del av lektionerna till att visa och förklara, så när det var dags för eleverna att jobba med innehållet var lektionen i stort sett slut. Då fick de jobba hemma med det som är betydligt svårare än att hänga med på lärarens genomgångar - problemlösning. Många har berättat om hur de hemma har kört fast och inte kommit vidare. Sedan kom nästa lektion med ännu mer nytt. Nu finns både jag och klasskamrater till hands när en elev behöver hjälp för att komma vidare. Nu hinner vi i stort sett göra klart det tidigare hemarbetet på lektionerna.

Vad tycker eleverna?
Jag tror inte att det finns en undervisningsmetod som passar alla. Inte heller The flipped classroom är lösningen på allt. Men det är en intressant metod som möjliggörs av dagens teknik och för mig känns det inte som att det finns någon väg tillbaka. Men mest intressant är förstås om eleverna lär sig mer. Till det får jag återkomma i senare inlägg. Men flera elever har hittills varit positiva:

"Det är så skönt att bli klar med uppgifterna på lektionen."

"Jag brukar kolla på filmerna flera gånger."

"Jag tittade på genomgången med min pappa. Det var jättebra."

"Wow, då kan man ju kolla igenom alla filmer igen innan provet."