söndag 6 maj 2012

Vad händer om eleven inte tittar på filmen?

Flipped Classroom
Än så länge finns ingen svensk översättning till The Flipped Classroom men man kanske kan kalla det för det "omvända klassrummet". I stora drag kan man säga att i stället för att läraren har genomgångar i skolan, på lektionstid och där eleverna sedan får läxor att jobba med hemma, så spelar läraren in sina genomgångar på film och låter eleverna titta på dessa filmer hemma, i förväg. Poängen är att då finns både klasskompisar och läraren till hands.

Flipped Classroom

Men för mig handlar inte Flipped Classroom om att göra filmer. Även om de är en del av metoden så är de bara ett verktyg. Min strävan har hela tiden varit varit att få så stor utväxling som möjligt på lektionerna när det gäller elevernas lärande och då finns det helt enkelt inte plats för mina genomgångar. Istället handlar det om att eleverna ska äga lektionen och vara aktiva så mycket som möjligt. Samtidigt gör filmerna att jag ändå kan genomföra nödvändiga genomgångar.

Men om eleven inte tittar då?
Den första frågan som jag får när jag berättar om mitt arbete med Flipped Classroom är vad som händer om eleven kommer till lektionen och inte har tittat på filmen. Ett svar på den frågan är att då får de titta på filmen när lektionen börjar. Om eleverna har tekniken kan de ju faktiskt välja att titta då istället, vilket är helt okej för mig. En genomgång på film som är 10 minuter tar runt 30 minuter att göra i klassrummet - med samma innehåll! Samtidigt säger eleverna själva att det är stressande att se klasskompisarna sätta igång och jobba samtidigt som man själv sitter och tittar på film.


Eleven tittar på en genomgång
Ansvar
Nu har inte alla elever en iPad eller liknande och jag tycker inte heller att det är svaret på frågan. Istället handlar det om ansvar. Jag tänker att det jag gör med mina filmer är att jag skjuter över ansvar för det egna lärandet till eleven. Filmerna finns tillgängliga men till syvende och sist är det eleven själv som väljer om hen ska titta i förväg eller inte. Tidigare var det jag som tog en stor del av ansvaret för att eleverna tog del av teorin genom att jag höll genomgångar på lektionerna. Det var jag som bestämde både vad de skulle lyssna på och när de skulle göra det, alldeles oavsett om de ville, kunde eller orkade. Nu kan de välja när de ska titta på genomgången - hemma eller i skolan.

Förhandling
Man kan även betrakta det hela som en förhandlingsfråga. Antingen tittar man på en film hemma i 10 minuter och kan då hänga med på lektionen och få hjälp när man kör fast. Eller så tittar man på lektionen och gör jobbet hemma, men då ensam. Det här är något som eleverna är medvetna om och de inser att ett större ansvar läggs på dem. Men samtidigt gillar de friheten som det medför. Sedan finns det en grupp elever som faktiskt inte tittar på filmerna då de tycker att de är för lätta. För dem kan det räcka med att snabbspola genomgången och ändå greppa innehållet. Jag kan då inte låta bli att tänka att förut tvingades de lyssna på mina halvtimmeslånga genomgångar trots att de hade fattat efter en minut.

måndag 9 april 2012

Empati, formativ bedömning och digitala responssystem

För 10 år sedan jobbade jag på Friends och reste runt på skolor över hela Sverige och föreläste om och diskuterade mobbning och annan kränkande behandling. Ett begrepp som vi då diskuterade livligt och som jag hade och fortfarande har med mig i alla möten är empati. För mig innebär empati, i den mån begreppet är öppet för egna tolkningar, att man försöker förstå hur den man möter känner och sedan anpassar sitt agerande efter den förståelsen. Min mormor sammanfattade det mycket bättre när hon sa att "alla är olika, glöm inte det Daniel".

Empati och formativ bedömning
När jag för ett par år sedan stötte på begreppet "formativ bedömning", slogs jag av hur mycket det liknar just empati. Jag har sett flera olika definitioner av formativ bedömning där några har landat (kanske snett) i att det handlar om bedömningsmatriser, så kallade Rurics. Men jag tänker att det snarare har att göra med en grundinställning vid mötet med eleverna. För mig handlar formativ bedömning, likt empati, om att skapa sig en förståelse av hur den undervisning man bedriver påverkar eleverna och sedan anpassa undervisningen efter den förståelsen. Däremot kan man naturligtvis ta hjälp av Rubrics för att skapa denna förståelse. Men då på det individuella planet. Hur man i stunden, i klassrummet, tar reda på hur en hel klass påverkas och förstår innehållet är betydligt knepigare. Här har jag tagit hjälp av ett digitalt responssystem från SMART, något du kan läsa mer om i LÄRA.

Digitalt responssystem och LÄRA
LÄRA Stockholm är en tidning som utbildningsförvaltningen ger ut för att öka kännedomen om stadens skolor och deras verksamheter. Tanken är även att inspirera och skapa lust till nytänkande för att ytterligare stärka kvaliteten. I det senaste numret finns en artikel om hur jag använder SMART's responssystem för att få en bild av hur eleverna uppfattar och förstår undervisningen. Klicka HÄR för att läsa artikeln (s.4-9).


Bilden kommer från artikeln i LÄRA